onsdag 11 april 2007

Spinning round and round..

--- 21:08 ---

Tankarna snurrar. Delar utav hjärnan arbetar på högvarv. Rastlösheten river och sliter i mig.
Jag tänker för mycket igen. Det värsta är att jag inte riktigt är medveten om det, utan jag märker det genom att yrseln och halsbrännan kommer tillbaka. Yrseln som för övrigt något nytt, på sätt och vis. Förut var halsbrännan det första symptomet på att jag tänkte och oroade mig för mycket. Nu slår yrseln till direkt.

Om jag ska vara ärlig så tror jag att jag föredrog halsbrännan. Den gav mig i alla fall inte blåmärken.

Jag vet inte riktigt vilken utav mina fötter jag ska stå på, eller om jag rent utav ska ställa mig på tå.
Det senare skulle kunna vara ett alternativ till att se saker ur annan synvinkel, men jag tror ärligt talat inte att det skulle göra någon nämnvärd skillnad. Så stora fötter har jag inte.

Mina drömmar, däremot, är mycket större. Otroligt mycket större om jag ska vara ärlig. Just nu är de dessutom otroligt påtagliga. Jag börjar nästan känna mig desperat.
Som om tiden håller på att ta slut.


Det känns som om tiden håller på att ta slut och jag börjar ärligt talat att drabbas utav panik. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, bara att jag måste iväg snart. Innan det är för sent.
Men. Jag behöver pengar. En hel del pengar. Något som inte är möjligt att skaffa fram tillräckligt fort i det läget jag är i nu.

..Och jag börjar bli desperat. Jag överväger saker som jag förut inte trodde att jag skulle överväga. Jag börjar tänka i andra banor, försöker hitta nya vägar. Andra vägar. Snabbare vägar.

Jag vill bort.
Jag vill ut.
Jag vill iväg.

Jag vet ärligt talat inte hur länge till allt det här håller. Jag har absolut ingen aning.
Kanske stormen lägger sig igen som de andra gångerna, men attackerna kommer med jämnare mellanrum nu. Känslan slår hårdare för var gång.
Like a woman in labour.

Jag vill bort.



Men mest av allt
vill jag nog bara hem.



And I hope to God
that I find it.



~*~

1 kommentar:

Kultisten sa...

Längtar hem, men är redan hemma? Den känslan har jag också alltid haft.