Vilsen

--- 16:16 ---

Hur kommer det sig att det ibland är så otroligt svårt att börja? Att försöka få ner orden i den rätta kombinationen, att få till det så att det blir någorlunda intressant för en eventuell läsare. Även om denna läsare nu enbart består utav undertecknad så känns det smärre hopplöst.
Det finns inga ord att befästa på det som genomfar mitt huvud, för jag har ingen aning om vad som egentligen händer i det.

Människor och vänner frågar hur jag mår men jag kan inte förmå mig själv till ett ärligt svar, för jag har ärligt talat ingen aning. Jag vet inte hur jag mår, vad jag vill eller vad som egentligen spelar någon roll.
Jag vet inte vart jag är påväg, vad jag vill sysselsätta mig med eller ens vart jag vill bo.

Jag kan dock meddela att lägenheten jag nu bor i är väldigt fin och jag är tämligen nöjd med den. Dock ligger den så långt bort ifrån så mycket att jag känner mig ensam. Ensam och frågvis till ifall det verkligen var rätt val att flytta ner igen, speciellt när min pojkvän fylls med osäkerhet.

Jag känner mig vilsen.
Otroligt vilsen.

~*~