Not the best of days..

--- 21:46 ---

This is honestly not the best of days.

Halsbrännan återinfann sig idag. Den liksom smög sig på och helt plötsligt var den där.
Jag kan väl inte direkt påstå att jag är speciellt överraskad, egentligen. All den förvirringen jag känt på senare tid börjar ta ut sin rätt, vilket visar sig i mer än bara halsbränna.
Det är tur att jag trivs på mitt jobb, annars hade jag denna dag beslutat mig för att gräva ner mig under täcket istället för att ta min hydda dit den borde vara. Gömt mig.
Det är tur att jag inte behöver visa mig personligen för de jag pratar med. Att fejka en glad röst är lättare än att fejka glittrande ögon.

Denna dagen har glittret försvunnit. Jag orkar inte idag. Orkar inte med förvirringen, orkar inte med att hela tiden undra. Orkar inte med att inte veta vad det är som gäller, vilka premisser som gäller. Hur jag ska reglera mig själv.
Det är svårt när det ena dagen är varmt, andra dagen kallt. Det är dessutom svårt att låta bli att tänka på det, då det är så påtagligt.
Det är ju dessutom den personen jag är. Jag tänker. Jag tycker om att tänka. Kanske inte så mycket som jag en gång i tiden gjorde, men att tänka har räddat mig många gånger.
Jag vill tänka nu. Jag vill inte ge mig in i något och sedan komma ut sårad och sargad. Jag har ingen lust med det när läget i övrigt är så bra. När jag trivs, när jag är belåten.
Jag vill bara att det ska vara bra. Men det verkar tydligen för tillfället vara svårt.

Jag skulle kunna stänga av allt, vilket jag kommer göra om jag fortsätter att vara förvirrad för länge. Jag kommer inte orka undra. Kommer inte orka med denna lek. Denna snedvridna version utav en katt-och-råtta-lek. Jag tycker om att veta vad som ska hända. Jag tycker om att sitta säkert..

..Jag brukar inte "gambla" med mina känslor.

And boy..
It ain't gonna happen this time either..






..Och snälla. Ta inte detta inlägget för på stort allvar.
Jag är inte depressiv, jag mår inte urkasst, jag är inte tokledsen eller typ.. Halvt förkrossad. Jag är bara lite trött på att vara förvirrad, men i stadiet till att jag inte orkar bry mig. Jag är inte fylld utav känslor för något utan bara.. Ja.
Det är ingen fara. Oroa er inte. Att glittret försvunnit idag innebär inte att jag suttit och gråtit eller låtit bli att skratta. Jag bara.
Ja.
Don't worry, helt enkelt.

~*~